
Och jag vågade aldrig hålla din hand. Vi är inte såna som i slutet får varann.Alla dansar, och jag tänker är du också själv?
Håkan till way out west. Bokningarna börjar bli larvigt bra.
http://www.youtube.com/watch?v=jc3ZAs17uAg&feature=fvw
Well it's been a long time, long time now
since I've seen you smile
And I'll gamble away my fright
and I'll gamble away my time
And in a year, a year or so
this will slip into the sea
Well it's been a long time, long time now
since I've seen you smile
Nu återstår biologin och franskan.. Och biologin är imorgon. Och jag tittar på massvis med Beirut-klipp. Det är ju lite finare.
Vi är som personifierade Nittiotal i ett virrvarr av chanser och val Ont om rutiner, gott om dåliga vanor, gott om kitchiga planer Jag lever för kicken, precis som du Jag blir oinspirerad och ledsen av kraven och stressen Jag har frihet i blicken, precis som du Här står livet i farstun, så nära inpå men det är nåt som gnager ändå Det kallas tvivel, det där som stör Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör och jag ser hur du tänker på nåt hur du längtar dig bort som en fågel i bur En obehaglig distans en konstig känsla nånstans Det känns tomt - eller hur?
Panikattackerna utbyter varandra. Men det är ju ganska bra, tecken på att det fungerar, att jag fattar, att jag inte lever i ignorans längre. Dock hade jag ju varit better off ifall jag hade börjat förbereda mig inför exams 2 månader innan, och inte en vecka. Men man kan inte få allt.
Har börjat sitta och läsa låttexter i timmar igen. Nu är det Kent och Bon Iver som skrutineras. Tidsfördriv at its best.